jag har nu för första gången i mitt liv gått till en kurator. I ren panikångest skickade jag iväg ett mail till denne och i dag var jag där. Det var nervös till en början, hur funkar det här? kommer jag börja gråta osv. Men det kändes okej och jag ska dit nästa torsdag igen.

känslorna har lagt sig. kanske var det bara en snabb förälskelse? hur som helst känns det väldigt bra och jag är inte ledsen.

Detta är på riktigt inom mig men jag vet bara inte, vet inte någonting. Jag känner att jag kommer bli så jävla sårad just nu.

 

Samtidigt kontaktar en i en annan kontinent mig hela tiden och i somras hade jag brytt mig men nu gör jag verkligen inte det, han är bara en kompis.