Det gnager och gnager i mig. jag blir så jävla arg så sjukt förbannad över att du tar kontakt igen. jag hatar ju dig. vad fan vill du frågar jag och du undrar då varför jag är så jävla lack. ja du, är du så dum i huvudet att du inte förstår att jag inte tycker om dig, du hade inte hört av dig på över ett år. Och nu går jag omkring och tänker på dig igen. 

 

Varför ska kärlek ligga så nära hat, att det krävs så lite för att en ska sakna någon som en egentligen avskyr?