Vill gråta men känner mig alldeles tom.

 

"du tillför ingenting här hemma"

"jag tänker inte försörja dig när mamma och pappa är borta"

 

Det är alltså min bror som har sagt dessa saker till mig. Jag förstår att han inte vill försörja mig men det finns andra sätt att säga detta. Han får väl be mig betala då i stället för att anta att jag ska förstå det. Han bor ju faktiskt hemma, trots att han är 24 år gammal. Fick stöd av hans flickvän som också bor här. Det känns som att jag inte är välkommen här av honom längre, han vill inte ha mig här. Han vill att jag ska tillbaka till Värmland och aldrig komma tillbaka.

 

Stänger in mig på mitt rum för resten av kvällen och hela dagen i morgon innan mina föräldrar kommer hem.