Har haft två panikattacker i dag men jag vet inte varför. Vi såg på en sorglig film där jag grät femtio procent av filmen och sov tjugo procent. Sedan fortsatte tårarna att komma. Blev tvungen att gå från klassrummet för att gå ut på skolgården, sätta mig vid gymnasitsalshusets kortsida och krypa ihop till en boll, skakandes och hulkandes. Det blev bara blötare och blötare, tårarna bara rann. Jag förstod ingenting. 

 

Under lunchen försökte människor prata med mig om hur jag mådde och då kom klumpen, tårarna igen. Jag höll därför tyst i stället. 

 

Den andra attacken kom under middagen då jag sprang upp på mitt studentrum och skrek i min kudde, ihopkrupen igen och bara grät och grät. Andades snabbt och förstod åter igen ingenting. Jag rev upp min dagbok och skrev tankar. Bra tankar om mig själv. Bra egenskaper som jag har. Sedan tog jag kort på det och nu är det pappret min bakgrundsbild i telefonen. 

 

Kvällen kommer skina då vi ska umgås och baka äppelpaj. På onsdag ska jag på coachingsamtal med en friskvårdsstudent här och förhoppningsvis kan hon hjälpa mig.