Jag låtsas inte om dem men ändå så gör jag det. Jag försöker att inte tänka på att de var inne i samma rum och jag vet inte om de sover tätt ihopslingrade nu eller inte. Det jag vet är att jag blir bortvald för någon annan. igen. Som alltid. Om jag fick önska mig något, precis vad som helst skulle jag önska att jag inte drabbades av olycklig kärlek. Jag har ju aldrig någonsin varit kär i någon som varit lika kär i mig tillbaka. Den lyckan finns inte i mitt liv. Kommer den någonsin göra det?